Vad är det som gör att du i regel minns en reklamlåt för en produkt bättre än vad du själv åt till middag igår? Och varför väcks vissa känslor i dig när du hör en bebis gråta, eller hör långa vassa naglar skrapa långsamt mot en griffeltavla? Vad som händer i din hjärna när du hör vissa ljud, hur du påverkas och kan använda dig av detta för att nå dina kunder lär du dig om i den här artikeln.

Spela ljud
Vad känner du när du hör det här ljudet?

Så kan musik påverka oss

Specifika ljud, rytmer eller musik kan få oss att ställa om och gå in i en annan sinnesstämning. Är du orolig och ledsen kan fågelsång eller vågskvalp få dig att komma ner i varv. Behöver du istället tagga igång inför ett träningspass är det kanske istället en explosiv hit du behöver. Ljudet du precis lyssnade på fick antagligen din puls att öka något. Kanske blev du till och med uppjagad? Hårda, höga ljud som alarm eller skrik kan utlösa ångest eller stress och känslorna förmedlas av delar av vår hjärna som amygdala och prefrontala cortex. Amygdala aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och väcker instinkten att fly, och är i sin tur kopplat till vårt prefrontala cortex i hjärnans pannlob.

Musik och specifika ljud är utmärkta redskap för att exempelvis:

  • stärka oss
  • väcka minnen
  • förstärka oro och rädslor
  • få oss att tappa tidsuppfattningen
  • stärka immunsystemet

Hjärnans känslighet för ljud

När lyssnar du på musik? Är det ett givet inslag när du tränar, eller lyssnar du enbart på musik när du befinner dig på en konsert? Vi är alla olika. Vissa föredrar att ha det tyst och lugnt omkring sig, medan andra konstant har ljud i bakgrunden. Men oavsett hur du väljer att förtära musik påverkar den dig och din hjärna. Vår hjärna är känslig för ljud, och olika typer av ljud har olika effekter på vår hjärnaktivitet och hur vi mår.

När du lyssnar på musik aktiveras den del av din hjärna som ansvarar för att bearbeta ljud – din hörselbark. Därefter aktiveras andra delar av din hjärna, exempelvis det limbiska systemet som hanterar känslor och motorcortex som kontrollerar och utför viljemässiga rörelser. Ju fler delar av din hjärna som aktiveras, desto större är effekten av musiken. Musik du tycker om frisätter dopamin i kroppen (må-bra-hormonet), vilket ökar din kognitiva funktion, lindrar symtom på ångest och stress och får dig att hålla fokus bättre. Exempelvis kan många löpare nog relatera till att springa lite snabbare med bra musik i lurarna. 

Dessutom kan musik till och med hjälpa till att reparera hjärnskador och väcka minnen hos patienter med Parkinsons. Det finns mängder av studier som visar hur musik och ljud påverkar flera delar av den mänskliga hjärnan och våra kroppar. 

Musik och utveckling: Den potentiella Mozarteffekten

Att musik påverkar oss så starkt är det så klart många som vill utnyttja på bästa sätt. Mozarteffekten, ett begrepp myntat av forskaren Alfred A. Tomatis, i mitten av 1900-talet, handlar om att Mozarts musik ansågs höja den kognitiva förmågan. Don Campbell gav på 1990-talet ut boken ”The Mozart Effect for children” där han omarbetade teorin och uppmanade föräldrar att spela Mozart för sina barn för att främja hjärnans utveckling. 

Bägge versionerna har fått kritik genom åren medan andra forskare har tagit konceptet vidare till modernare musik. Det finns forskare som kommit att tala om en Blureffekt då deras studier visade att barn som lyssnade på just Blur fick bättre studieresultat. 

Kontentan av detta är att musik påverkar oss – men vilken musik just du påverkas av varierar baserat på tidigare erfarenheter och personliga preferenser. Forskare är dock fortfarande inte säkra på hur det invecklade förhållandet mellan ljud och hjärnan fungerar.

Musik och minne: Därför minns du reklamlåten framför gårdagens middag

I en studie i tidskriften Aging Clinical and Experimental Research lyfts hypotesen att musik gör oss mer alerta och pigga och får oss att minnas bättre. Det är det som gör att du i regel minns en reklamlåt för en produkt bättre än vad du själv åt till middag i förra veckan. Att lyssna på musik eller att lägga till en underhållande ljudmatta i bakgrunden av en annons gör alltså att vi lär och minns bättre.

I en studie omnämnd i Business Insider lyfts en rad spännande observationer kring hur musik påverkar vårt köpbeteende, exempelvis:

  • Hög musik i mataffärer får kunderna att röra sig snabbare genom butiken. Däremot påverkar det inte hur mycket de handlar för. 
  • Långsam musik får även kunderna att röra sig långsamt, men de köper också mer, något som ofta används på restauranger då besökarna tar sig tid att beställa – men köper mer. 
  • Klassisk musik, Mozarteffekten eller ej, visar sig vara extremt värdefull då det kan öka försäljningen av vin och få människor att öka sina restaurangbeställningar. 
  • Pausmusiken du hör i telefonkön fyller också verkligen en funktion då den gör att människor stannar kvar längre i kön än om det är tyst. 
  • Och visst har du funderat på det där med hissmusik? Det är faktiskt ett fenomen som mer eller mindre kom med hissarna när de moderna versionerna kom i bruk under 1800-talet. Den lugna, finstämda hissmusiken fanns nämligen där för att lugna de som klev in då de aldrig hade åkt hiss förut.

Man talar även om emotionell betingning, vilket är något som uppstår när ett musikstycke har förekommit flera gånger förut i ett sammanhang där det även funnits en känslomässig laddning. När du hör stycket långt senare kan samma känsla väckas igen, men ofta omedvetet. Det är en anledning till användandet av jinglar och ljudidentiteter i reklam, TV-serier och filmmusik. Musik väcker också vår fantasi och upphov till mentala bilder som knyter an till saker som händer i ditt liv, vilket är något som används i musikterapi.

Peter Feldt, generalsekreterare för stiftelsen MusikBojen.

Musikterapi som redskap

Och på tal om musikterapi. Peter Feldt är generalsekreterare för stiftelsen MusikBojen, Sveriges enda välgörenhetsorganisation för musikterapi som vänder sig till barn och ungdomar med psykiska, sociala eller fysiska svårigheter. Han förklarar:

  • Det handlar om att bryta mönster. Musikterapi kan ge goda resultat på både psykiska och fysiska besvär. Det fungerar både i förebyggande syfte och som behandlingseffekt. Musik kan exempelvis användas på neonatalavdelningen för att hjälpa nyfödda att anknyta till sina mammor, eller för att lugna samt förbättra autistiska barns förmåga att kommunicera.

Musik som får oss mer uppmärksamma och engagerade

Det finns inget musikcentra i våra hjärnor som reagerar på musik i sig. Däremot finns det delar av hjärnan som utlöser bland annat dopamin eller oxytocin som är ett hormon som har välgörande effekter som att lindra smärta, sänka pulsen och blodtrycket. 

  • Genom att spela musik som väcker olika sorters känslor kommer kroppen och hjärnan att utsöndra små duschar av hormoner som dopamin och oxytocin. Det kan jämföras med hur vissa får en liten dopamindusch och en känsla av lugn av ett glas vin på fredagskvällen. Musik kan skapa samma lugnande effekt, berättar Peter.

Sammanfattning: Så använder du ljud för att nå dina kunder

Ljud är ett utmärkt sätt att väcka uppmärksamhet och känslor. Hur just ditt företag bör använda sig av ljud beror på vad ni vill åstadkomma. Valet av musik i er telefonkö är lika viktig som vad ni väljer att spela i butiken, men framförallt handlar det om vad ni vill få kunderna att känna.

Att använda ljud genom ljudannonser är ett smart steg för att väcka intresset hos en bred målgrupp i radio eller poddar. Vill du veta mer om hur du använder ljud och musik för att väcka intresset hos dina kunder? Kolla in vår guide: Checklista: Så skapar du radioreklam – 6 ingredienser för den perfekta ljudannonsen.

Innan du går vidare med din dag, avsluta on a positive note. Låt detta avslappnande ljud aktivera ditt parasympatiska nervsystem. Känn lugnet.

Spela ljud
Spela upp ljud