När det kommer till ljudannonsering kan varje decibel göra skillnad – men det finns en del myter som sänker volymen. Ljudet omger oss, påverkar oss, men hur mycket vet vi egentligen om dess roll i annonsering? Kanske har vi missbedömt ljudets förmåga att fånga vår uppmärksamhet, att beröra våra sinnen på ett sätt som ingen bild kan. Är du redo att lyssna närmare och upptäcka ljudmedias verkliga inflytande?

Varför finns missuppfattningar runt ljudannonsering?

Ljudannonsering i Sverige har omgärdats av vissa missuppfattningar och myter, främst eftersom det så länge har förknippats med traditionella medier som radio. Trots att ljudannonsering har varit i bruk i ungefär 30 år, och är jämförelsevis nytt i förhållande till äldre medieformat som print och TV, har det ofta betraktats som ett komplementärt medium. Historiskt har det inte behövt stå på egna ben eller bevisa sin effektivitet, till skillnad från till exempel TV som snabbt etablerade sig som en stark spelare på mediemarknaden.

Det bristande fokuset på ljudmedia grundar sig på en underskattning av hörselns kraft och dess unika förmåga att skapa en upplevelse jämfört med andra sinnen. Men nu, i takt med att ljudannonsering börjar ta större plats på marknaden, är det dags att både utveckla och bevisa mediets potential. Att förstå och investera i ljudmedia, inte bara som ett komplement utan som en central del av en varumärkesstrategi, är avgörande för modern marknadsföring.

Myt 1: Ljud är bakgrundsmedia

Du kanske ser denna annonskategori som rent bakgrundsljud, men den uppfattningen underskattar hörselns kraft. Hörseln, med sin starka koppling till minnet, spelar en mer aktiv roll än du tror. Tidigare var ljudmedia synonymt med radio, som ofta spelades i bakgrunden, men på senare tid har teknologiska framsteg förändrat hur vi konsumerar det. 

Idag lyssnar vi ofta på ljud – vare sig det är spellistor, podcasts eller radio – i en intim miljö (t.ex. med hörlurar), vilket skapar en aktiv lyssnarupplevelse. Hörseln är unik eftersom vi inte kan stänga av den som vi kan med synen. Detta innebär att ljud, även när det verkar vara i bakgrunden, alltid har potential att skapa starka och bestående intryck. Ljudannonsering är inte längre bara bakgrundsljud, den är en central del av vår mediala värld.

Myt 2: Bara äldre konsumerar ljudmedia

Tror du att ljudmedia endast når en äldre publik? Tänk om. Tillsammans med radio och digitala kanaler såsom podcast och streamingtjänster engagerar faktiskt ljudmedia folk av alla åldrar mer än någonsin. Exempelvis har kommersiell radio en genomsnittlig lyssnarålder på 43 år, vilket är mycket yngre än genomsnittsåldern för TV-tittare, som är 61 år.*

Detta visar att ljudmedia, speciellt radio, når en bred och varierad publik. Genom att skapa innehåll som resonerar och publicera det där din målgrupp – oavsett ålder – befinner sig kan lyssnarna själva välja bort bruset och engagera sig i det innehåll du förmedlar. 

*Kantar SIFO 2022 helår ROA & MMS, A15-59 år.

Myt 3: TV har större räckvidd än ljud

Många tror att TV når en större publik än ljudmedia. Men vad händer om vi granskar fakta? Bland personer mellan 25-59 år har ljudmedia faktiskt 25% större räckvidd än TV. Det är inte lite. Den enda anledningen till missuppfattningen är att ljudmedia inte har fått lika stora investeringar som andra medier.*

Så tänk om du börjar investera i ljudmedia lika mycket som i TV? Då skulle du upptäcka en värld full av möjligheter där ljud inte bara når en bredare publik utan också skapar starkare och mer bestående intryck. Det är dags att omvärdera ljudannonseringens kraft och låta fakta guida dina beslut.

* Kantar SIFO, ROA, AdvantEdge & MMS 2023 v.1-34. 

Myt 4: Media som kombinerar ljud och bild har bättre effekt än ljud ensamt

Har du någonsin tänkt på skillnaden på intrycket av ljud och bild gentemot bara ljud? Det är en fråga värd att utforska, särskilt med tanke på hur människor konsumerar media idag. Uppmärksamhet är ett nyckelord i denna diskussion. Studier visar att ljudmedia ofta överträffar visuella medier när det gäller att fånga lyssnarens uppmärksamhet, tack vare vår förmåga att bearbeta ljud även när vi inte medvetet fokuserar på det.

Men titta närmare på hur du konsumerar videomedia. Det är känt att bara en liten del (14%) av tittare faktiskt ser ett helt TV-program utan att distraheras.* Detta väcker frågan: är det verkligen bilden som fängslar din uppmärksamhet, eller är det ljudet? När en reklam startar, stannar du verkligen kvar och tittar, eller passar du på att göra något annat? Faktum är att du kan sluta titta på reklamen, men ljudet går inte att ignorera (även om det konsumeras undermedvetet).

I slutändan handlar det om att skapa innehåll som resonerar med dina mottagare, oavsett om det är genom ljud, bild, eller en kombination av båda. Med tanke på dagens reklamtrötthet och informationsöverflöd är det dags att ompröva dina antaganden och utforska kreativa sätt att engagera din publik.

* Rörliga Bilder 2019 – MMS studie om konsumtion på olika plattformar ​

PRO TIP: Anpassa ditt innehåll för maximal påverkan

Effektiviteten hos ditt mediebudskap beror inte bara på kanalen, utan också på hur väl innehållet engagerar och skapar minnen. För ett starkt varumärke kan en enda sekunds ljud vara tillräckligt för att påminna om ett köp, medan ett nytt varumärke kan behöva längre tid för att etablera sig. Det visar vikten av att anpassa ditt innehåll efter mediekanal, varumärkeskännedom och din målgrupps uppmärksamhetsspann.